Naturvetarpodden - gör dig lite klokare

#61 Erik Jonsson – Sätt fart på brytningen av kritiska metaller

Om vi inte vill sitta i knät på Putin och Xi Jinping måste vi skynda på brytningen av sällsynta jordartsmetaller i Sverige. De långa tillståndsprövningarna är en bromsklots, enligt statsgeologen Erik Jonsson. Han hoppas att den nya regeringen går från ord till handling och snabbar på processerna utan att ge avkall på miljökraven.

Ännu en utmaning är att få lönsamhet i att bryta sällsynta jordartsmetaller. Därför kan det behövas ekonomiska stimulanser från samhället. Lika viktigt är att bygga upp kompetens inom hela värdekedjan i Sverige, från brytning och bearbetning till att komponenterna är på plats i vindkraftverk, elbilar och annan grön teknik.

#60 Richard Rosenquist Brandell – Besegra cancern med precision

Tack vare den moderna genanalysen kan man ge mer riktade behandlingar som lindrar och botar bland annat cancer. Sverige ligger i framkant när precisionsmedicinen rullas ut över landet.

Det är en medicinsk revolution och innebär en stor omställning för sjukvården, menar Richard Rosenquist, professor i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset. Initialt blir det höga kostnader, men på sikt blir det stora samhällsvinster med fler som får effektivare behandling och blir botade från cancer och ärftliga sällsynta sjukdomar.

Men det finns legala hinder att forcera, som att kunna dela patientdata mellan olika regioner i en nationell databas.

#59 Jenny Jewert & Inger Melander – Drömmen om en ”grön” jul

Laxen och sillen har en given plats på julbordet. Detsamma gäller prinskorven och skinkan. Men det finns plats för mer vegetariskt, enligt Jenny Jewert, expert på hållbart jordbruk vid WWF. Hennes tips är att välja ekologiskt och blågult.

Miljömärkt gäller för fisken, menar marinbiologen Inger Melander, som väljer bort den norska laxen, som ändå har blivit mer hållbar på senare tid. Men WWF ger den norska laxen fortsatt gult ljus i sin fiskguide.

Släng inte granen i sjön, utan låt den få ett nytt liv som bränsle när granen kastas ut. Och visst kan julklapparna vara mer cirkulära och återvinnas. Ännu bättre är att tillverka egna i trä eller ta till vara ull som värmer skönt när el ska sparas.

#58 Aleksis Pirinen – Kan AI lösa klimatkrisen?

Artificiell intelligens, AI, kan spela en roll, men måste gå hand i hand med ändrad livsstil och politiska beslut, enligt AI-forskaren Aleksis Pirinen. AI är ett verktyg både för att minska utsläppen av växthusgaser och till anpassningar av samhället i ett varmare klimat,

Styrkan med AI är att se mönster i bilder och att kunna analysera stora datamängder med information från till exempel drönare och satelliter. Det gör att värmeböljor och extrema skyfall kan förutses med hög precision när och var de kommer att ske.

#57 Tomas Palmqvist – Håll dig borta från strålkällan

Tänk dig att en kärnkraftsolycka skulle hända i Sverige eller att kärnvapen skulle användas i vårt närområde. Då gäller det att veta hur man ska agera för att minska skadorna av den joniserande strålningen. Hur skadan ska behandlas beror på hur mycket av cellernas dna som har gått sönder.

Lyssna på myndigheterna och följ instruktionerna, är sjukhusfysikern Tomas Palmqvists råd. Man skyddar sig bäst genom att hålla distans från strålkällan och utsätta sig för så lite strålning som möjligt. Betonghus skyddar bättre än trähus och stäng alla ventiler om det värsta skulle hända.

#56 Mai-Lis Hellénius – Ät rätt och lev tio år längre

Nu finns det siffror på att en hälsosam kost gör att man lever längre. Och det är aldrig för sent. Ju tidigare man startar desto bättre. Men även 60-åringar kan räkna med att i genomsnitt leva åtta år längre med rätt mat, även om arv och fysisk aktivitet spelar in.

Men hur roligt blir det? Det ska vara gott att äta menar Mai-Lis Hellénius som värnar fikastunden, gärna med en kanelbulle till, men då bakad på solrosolja i stället för smör. Rött kött kan vi också äta, då människan är allätare, men i mindre mängder. Fisk har en given plats i hennes matpyramid.

Basen är färgglad: grönsaker, bönor, ärtor, nötter, frukt, och annat kan man närapå äta hur mycket som helst av.

#55 Mikael Karlsson – Det lönar sig att ställa om

Företagen har fattat att det är en lönsam affär att ställa om och bli hållbara. Nu är det upp till politikerna att svara upp till det med rätt styrmedel och stöd till dem som behöver. Om vi sitter med armarna i kors och inte gör någonting kan klimatförändringarna innebära att vi tappar så mycket som 20 procent av BNP, enligt Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet. Hans recept är att spara energi och effektivisera.

Men ny energi måste också tillföras, där han menar att bioenergin är underskattad och innebär stor klimatnytta. Att fylla tanken med etanol fungerar bra i övergången till elfordon.

#54 Mai-Lis Hellénius - Varje steg räknas

Att vi ska röra på oss är känt. Men det räcker inte att gymma några gånger i veckan och slappa i övrigt, enligt Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet. För att kropp och knopp ska må bra bör vi inte sitta still längre än halvtimme. Att ta trappan i stället för hissen och att bara resa sig ur stolen för att hämta fika gör nytta. Kroppens celler får jobba och börjar producera enzymer och proteiner, som ger en lyckokänsla. På köpet minskar risken för att drabbas av diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och det blir lättare att hålla vikten.

#53 Fredrik Löfgren – När robotarna och AI gör jobbet

Robotar har funnits i industrin under lång tid, där muskelkraft byts ut mot automatiserade system. Nu har robotar klivit in i människans vardag och är på väg att ersätta hjärnan, enligt robotforskaren och entreprenören Fredrik Löfgren.

AI-algoritmer är överlägsna människan när det gäller att läsa in och analysera stora datamängder. Detsamma gäller att tolka bilder. Däremot kommer jobben inte att försvinna, men de kommer att förändras och bli roligare, och mer kreativa.

#52 Léon Chafik – Är golfströmmen på väg att kollapsa?

”Ryktet om min död är betydligt överdriven.” Det gäller även för golfströmmen som inte visar några tecken på att kollapsa eller tappa kraft. De förändringar som ändå forskarna kan se beror på naturliga variationer. Men oceanografen Léon Chafik menar att vi inte kan slappna av. Klimatmodeller visar att den globala uppvärmningen kan få golfströmmen att ändra beteende och även få havsnivån att stiga.